Tänk att bara sakna en annan människa kan gör så ont? Ibland önskar jag det vore lättare, att allt var som vanligt.

Men som allt annat i livet, så går det ju såklart inte över på ett knapptryck. Men man kan ju alltid önska, ellerhur?
Just nu är jag helt utsliten, jobbet tar kål på mig. "men som allt annat här i livet" så kommer man ju inte undan det heller. I sånna här tillfällen saknar jag skolan ( som det för övrigt bara är 3 veckor till ) då man har sina dagliga rutiner & att bara få längtar efter att äntligen få gå hem - & att bara få längta till helgen då man kommer ha ännu roligare med sina klasskompisar. + en och annan vin flaska då, men ni fattar? haha ^^,

Nu ska jag ta tag i det jag har kvar, ( som just nu är fläsket & min lathet ) för att gå ner för trappen - för att sedan där ta något att äta & förhoppnings vis en kopp te. sen väntar då sängen på mig. natti!